Flera åtgärder krävs för grön omställning av järn- och stålindustrin

– Det finns inte en enskild aktör eller ett styrmedel som ensamt kan driva på den gröna omställningen utan det behövs en palett av åtgärder. Flera styrmedel finns också redan på plats men behöver vässas och kompletteras för att styra mer ändamålsenligt, säger Johan Rootzén på IVL Svenska Miljöinstitutet, som tillsammans med forskare från Luleå tekniska universitet och Chalmers tittat på vilka hinder och möjligheter det finns för att ställa om järn- och stålindustrin.

I dagsläget står järn- och stålindustrin för cirka sju procent av de globala koldioxidutsläppen. Rapporten visar att det finns goda förutsättningar för att realisera teknikskiften i järn- och stålproduktionen, som kan ha stor betydelse för att minska koldioxidutsläppen. Den europeiska klimatlagstiftningen pekar ut en klar riktning och de kommande ambitionshöjningarna inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter, inklusive gränsjusteringsmekanismen CBAM, skapar stärkta incitament för omställning.

Åtstramningarna i handelssystemet kommer att göra det mer lönsamt för industrier i Sverige och resten av Europa att ställa om och gränsjusteringsmekanismen kommer att göra det dyrare att importera utsläppsintensiva varor från länder utanför EU.

– Flera av de intervjuade – såväl industriföreträdare som myndigheter – betonar vikten av att klimatpaketet Fit for 55 och de ambitionshöjningar som har förhandlats fram inom EU ETS implementeras fullt ut och inte luckras upp i kommande översyner, säger Lars Zetterberg på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Utdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser lyfts fram som ett av de främsta hindren för den gröna omställningen. Miljöprövningens problem ligger inte i brist på helhetssyn, utan i behovet av en mer förutsägbar och långsiktig tillämpning av lagstiftningen.

Upphandlingskrav lyfts också fram som viktiga för att säkra en framtida marknad för fossilfritt stål. I nuläget saknas dock tydlighet och enhetlighet i hur man kvantifierar klimatpåverkan av stål. Det krävs samordningsinsatser både nationellt och internationellt för att säkerställa enhetlighet i definitioner och systemgränser.

– Staten har en viktig koordinerande roll och måste bidra till att säkerställa att nödvändig energi och logistik-infrastruktur finns på plats i tid, säger Johan Rootzén.

Rapporten ger exempel på områden där nya former av politisk styrning och styrmedel behöver komma på plats. Det kan till exempel handla om behov av lokal värdedelning i samband med etableringen av ny elproduktion och nationell riskdelning kopplade till kommunala investeringar i bostäder och samhällsservice.

– Historiska erfarenheter visar att det svårt att identifiera och genomföra en framgångsrik grön industripolitik. Alla storskaliga investeringar är riskfyllda är det oundvikligt att vissa projekt misslyckas medan andra lyckas. Men för att realisera de satsningar på fossilfri teknik som annonserats i järn- och stålindustrin krävs aktiv statlig inblandning, säger Johan Rootzén.



Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet