Forskare har hittat 30 arvsanlag som ska ge ny oljeväxt bra egenskaper
Forskarlaget har hittat varianter av trettio viktiga gener i arvsmassan hos oljeväxten fältkrassing ( Lepidium campestre) och dess släktingar. Dessa gener avgör bland annat när växten går i blom, vilken kvalitet oljan får, och hur bra fröna sitter kvar på plantan inför skörd. Forskarna ska använda kunskapen för att välja rätt plantor i domesticeringen av den vilda växten.
Projektet vid Sveriges lantbruksuniversitet, att tämja fältkrassingen, har pågått i cirka 20 år. Växten skulle passa bra på våra nordliga åkrar, som en tvåårig oljegröda som också kan fungera som fånggröda, genom att den kan ta upp näringsämnen som annars skulle läcka ut i vattendrag. Men fältkrassingen har kvar ett par ”vilda” egenskaper som inte passar i odlingen, och det är variationerna i dessa egenskaper som forskarna har kartlagt.
Den intressanta variationen finns både inom arten fältkrassing och mellan arter som tillhör släktet Lepidium. Kunskapen om variationen i generna är tänkt att snabba på domesticeringen av oljegrödan. Kartläggningen av variationen i generna berättar också något om hur arterna inom Lepidium-släktet har förändrats under evolutionen. Fältkrassingen är närmare släkt med vallkrassing (Lepidium heterophyllum) än med krassingen Lepidium hirtum.
– Vi studerade de närbesläktade krassingarna Lepidium heterophyllum och Lepidium hirtum för att kunna utnyttja vissa av deras goda egenskaper, genom att korsa dem med fältkrassingen, förklarar Cecilia Gustafsson, en av forskarna bakom studien.
Fältkrassingen är också ganska nära släkt med modellväxten backtrav ( Arabidopsis thaliana), en växt som är väldigt väl studerad vad gäller vilka gener som styr vilka egenskaper. Det här kunde forskarna dra nytta av. De letade efter gener hos fältkrassing som liknade kända gener hos backtrav, och hittade på så sätt fältkrassingens anlag för vernalisering (vissa växter behöver gå igenom en köldperiod för att kunna gå i blom), blomningstid, dråsfasthet, oljekvantitet och kvalitet.
Studien finansierades av forskningsprogrammet Mistra Biotech och Stiftelsen för strategisk forskning och publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften BMC Genetics.
Källa: SLU