Sverige har ett robust finansieringssystem med tydlig rollfördelning där kärnkraftsindustrin, SKB:s ägare, tar det fulla ansvaret för finansieringen av det svenska kärnavfallsprogrammet. Det finns i dag drygt 50 miljarder kronor i Kärnavfallsfonden och industrin ställer även säkerheter på stora summor utöver det.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har nu presenterat sitt förslag till ny kärnavfallsavgift, baserat på den kostnadsberäkning, Plan 2013, för kärnavfallsprogrammets genomförande som SKB lämnade in i början av året. Förslaget innebär en kraftig ökning av avgiften från dagens 2,2 öre per kilowattimme kärnkraftsel till 3,8 öre för år 2015. Huvudorsaken till höjningen är att dagens låga marknadsräntor får stort genomslag i beräkningen, men viss del beror även på SKB:s egna kostnadsökningar.
- Vi kommer nu att noggrant gå igenom förslaget i alla dess delar, och återkomma med vår mer utvecklade syn i vårt remissvar. Men vi kan redan nu konstatera att vi hade önskat en mer långsiktig syn på den ränta som används i beräkningarna. Eftersom vårt system ska vara i drift i ytterligare 70 år bör inte kortsiktiga förändringar i räntan leda till stora förändringar i avgiften, vilket det får nu, säger Christopher Eckerberg, vd för SKB, i en kommentar.
Finansieringssystemet har heller inte uppdaterats enligt den utredning som presenterades av SSM, Riksgälden och Kärnavfallsfonden förra året. Detta påverkar också nivån på avgiften.
- Vi delar SSM:s uppfattning att finansieringssystemet borde ha uppdateras med 50-års driftstider för reaktorerna och breddade placeringsmöjligheter för Kärnavfallsfonden. Om så skett, skulle avgiften varit i princip oförändrad, fortsätter Christopher Eckerberg.
Förslaget går nu ut remiss, sista svarsdag är 1 september. Därefter bearbetas förslaget av SSM och senast den 7 oktober ska förslag till avgift och säkerheter ligga på regeringens bord. Beslut om avgift tas av regeringen före årsskiftet.
- Vad gäller diskussionen om beräkningen av kostnadsutvecklingen så har SKB i Plan 2013 tillmötesgått många synpunkter som framförts tidigare. Det finns dock olika syn inom den ekonomiska forskningen kring vilken teoretisk modell som ska användas vid dessa beräkningar. Här lutar vi oss mot expertis från främst Handelshögskolan, vilket vi kommer återkomma till i vårt remissvar, avslutar Christopher Eckerberg.
Källa: SKB
